Jag Kommer Alltid Att Vara Madeleine

eller egentligen just den dagen eftersom klockan är över tolv.
 i vilket fall hade jag önskat att dagen var över för länge sen.
enligt mig är nog den här dagen den sämsta(alltså dagen innan)(som var för tjugo nio min sen)
och det inte bara för att jag inte fått öppna julklapparna än utan för att jag fått massa skäll och säkert kommer bli fråntagen alla mina julklappar.
vilket jag nog förtjänar. så när jag badade tidigare tänkte jag: gud vad skönt att bara ligga här och sjunka lite djupare och bara slippa alla bekymmer.
men då hade nog pappa blivit ledsen så till slut gick jag upp.
tänker på min stackars bror som kommer vara alldeles ensam imorn.
jag ska nog ringa massvis med gånger så han inte blir ledsen. han gillar mig iaf. fastän jag är pain.
man kan inte göra slut med syskon. dom är tvugna att stå ut. vilket är tur för min del.
jag kommer troligtvis stanna här på soffan inatt. och lida.
som kanske märks tycker jag synd om mig själv.
det är det inte.

jag hoppas att henrik blir glad för sina julklappar.
jag har valt noga,